Vad kostar bytet, räknat per år i stället för per köp?
Mellan 7 och 49 kronor per år eller användning, mot omkring 1 344 kronor om året för engångsskydd. Årssiffran är räknad på Konsumentverkets hushållsstatistik för 2023 och avser bindor och tamponger blandat. Ian Milsom, professor i gynekologi och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, räknar i stället på hela livet och landar på 25 000 till 40 000 kronor per person.
Uträkningen nedan är butikspriset delat med den livslängd tillverkaren själv anger.
Kostnad per år eller per användning, beräknad på pris och uppgiven livslängd.| Produkt | Pris | Uppgiven livslängd | Kostnad, beräknat |
|---|
| MonthlyCup Menskopp Pink Normal | 245 kr | 5 år | 49 kr per år |
| Menskopp, marknadens spann | 100–300 kr | 5 år | 20–60 kr per år |
| Menstrosan by Carielle Elegance | 349 kr | Minst 50 tvättar | 6,98 kr per användning |
| Imse Tygbindor Dag/Normal, 3 st | 209 kr | Flera år av tvättar | 70 kr per binda |
| Engångsbindor och tamponger | 35–127 kr per förpackning | Engångsbruk | Cirka 1 344 kr per år |
Tabellen säger två saker som är lätta att missa. Koppen är billigast per år men dyrast att ångra, eftersom fel storlek inte går att tvätta bort. Menstrosan är billig per användning bara om den faktiskt används femtio gånger, och det förutsätter att du har fler än en så att tvätten hinner torka mellan dygnen. Hela räkneövningen, med materialen och miljöpåverkan inräknade, går vi igenom under hållbarhet och kostnad.
Räknat i antal blir skillnaden tydligare än i kronor. Imse anger 12 000 till 16 000 engångsskydd under de ungefär fyrtio år en person har mens, mot en handfull koppar eller trosor under samma period. Priset är dessutom rörligare än man tror: menskoppar säljs i Sverige från runt hundra kronor till närmare tre hundra för samma sorts produkt, och menstrosornas listpriser ligger mellan 199 och 499 kronor beroende på absorptionsnivå. Ett lågt pris betyder inte kortare livslängd, men det betyder att livslängden är värd att läsa innan du räknar hem besparingen.
Hur mycket rymmer skydden, och räcker det över en hel mens?
En engångsbinda tar mellan knappt 4 och drygt 15 milliliter innan den läcker, alltså en fyrfaldig skillnad mellan den sämsta och den bästa. Spridningen beror på ett enda materialval: de flesta bindor har en superabsorbent som binder vätska upp till 500 gånger sin egen vikt, och de som saknar den — ofta just de som marknadsförs som naturliga — hamnar i botten av spannet. Kompromissen är inbyggd i konstruktionen, inte ett kvalitetsfel.
Sätt sedan siffrorna mot en hel mens. Den vanligaste blodmängden under en menstruation är 37 milliliter fördelat på tre till sex dagar, även om vissa blöder upp till en halvliter, och det mesta kommer i början. En binda som tar 4 milliliter täcker alltså en tiondel av en genomsnittlig mens, medan koppens 22 milliliter tar drygt hälften i en enda fyllning. Det är den jämförelsen som förklarar varför bytesintervallet skiljer sig så mycket mellan typerna.
De återanvändbara ligger mittemellan. Ett trosskydd i tyg tar omkring 5 milliliter, en dagbinda 15 och en nattbinda 20, och menstrosan i mediumnivå ligger i samma härad som dagbindan. Ingen av dem når koppens volym, men de behöver heller inget handfat — de byts och läggs i en påse. Vad det betyder i antal och tvätt räknar vi ut under tygbindor.
Hur länge får varje typ sitta innan du måste byta?
Menskopp och mensskiva upp till tolv timmar, menstrosa åtta till tolv, tygbinda tre till sex. UMO anger åtta till tolv timmar för menstrosor beroende på flöde och modell. Bindor och trosskydd behöver bytas oftare av samma skäl som en engångsbinda gör: de sitter utanpå och suger upp i ett lager i stället för att samla i ett kärl, och blir tunga långt innan de är fulla.
Bärtiden är också det som avgör hur mensen känns på en arbetsdag. Tolv timmar räcker för ett helt arbetspass eller en skoldag, så du slipper leta upp en toalett med eget handfat mitt i dagen. Tygbindan byts i stället på plats och bärs hem i en påse, vilket är fullt görbart men förutsätter att du har med dig både påsen och en ren binda. Det är den skillnaden som gör att många landar i kopp på jobbet och tygbinda hemma i stället för att välja en enda produkt.
En sak gäller oavsett vad du väljer: 1177 rekommenderar att tampong och menskopp byts minst var åttonde timme för att minska risken för toxisk chocksyndrom, TSS, och den jämförelsen går vi igenom på sidan om tampong eller menskopp. Känns något fel, luktar illa eller följs av feber är det barnmorska eller 1177 som ska svara, inte en produktsida.
Fyra fördjupningar i den här sektionen
Den här sidan ger överblicken och köpvalen. Sidorna nedan går in i var sin del av jämförelsen, med egna mått, tabeller och köpråd.
Vanliga frågor om återanvändbara mensskydd
Vilka återanvändbara mensskydd finns det att välja mellan?
Fyra typer: menskopp, menstrosa, tygbinda och mensskiva. Koppen finns i silikon, naturgummi eller plast och samlar blodet i ett kärl, skivan gör samma sak men sitter högre upp bakom livmodertappen, medan trosan och bindan suger upp i flera tygslager. En detalj är värd att känna till: enstaka koppmodeller på marknaden, som Instead, är avsedda att kastas efter användning och alltså inte återanvändbara trots formen.
Är återanvändbara mensskydd hygieniska?
Ja, och den vanligaste oron bygger på ett missförstånd. Ian Milsom, professor i gynekologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tillbakavisar att bindor eller tamponger i sig skulle orsaka obalans i slidan — det är enligt honom specifika bakterier som ligger bakom sådan obalans, inte produkttypen. Skötseln skiljer sig däremot: koppen och skivan kokas, trosan och bindan maskintvättas. Har du återkommande besvär med lukt, klåda eller flytningar är det barnmorska eller 1177 som ska bedöma dem.
Behöver jag olika mensskydd olika dagar under mensen?
Många gör det, och det avgör i vilken ordning du ska köpa. Börja med den produkt som ska klara dygn ett och två, alltså kopp, skiva eller en menstrosa i mediumnivå — det är där ett läckage kostar mest. Komplettera sedan med ett trosskydd eller en tygbinda för de sista dagarna, som annars binder pengar i kapacitet du inte använder. Hela uppsättningen behöver alltså inte köpas på en gång.
Finns det gratis mensskydd någonstans?
Ja, men inte i Sverige. Skottland blev 2020 det första landet i världen att erbjuda gratis mensskydd på nationell nivå. Nya Zeeland och Kenya erbjuder gratis mensskydd i kommunala skolor. I Sverige förekommer det som lokala initiativ på enskilda skolor och arbetsplatser, inte som en nationell rättighet, så kostnaden ligger fortfarande på den som blöder.
Hur många engångsskydd gör man av med under ett liv?
Räkna med 12 000 till 16 000 bindor och tamponger under de ungefär fyrtio år en person har mens. Talet blir konkret först när du bryter ner det: ungefär tjugo skydd per mens, tretton mensar om året, år efter år — och den kostnaden dyker upp i hushållsbudgeten varje månad i stället för en gång vart femte år. Det är den skillnaden som gör att ett återanvändbart skydd betalar sig även om enskilda köp känns dyra.
